matiieelda

du och jag var bästa vänner från 08 till 09. 09; det var lätt vårat år.
vi kände varandra lite smått 07, då båda va emos haha (a).. jag minns första gången vi va själva med varandra i några minuter, när vi sprang ifrån johanna och jennifer. sen på vintern.. i december eller någonting sånt, så var vi första gången. vi bestämde oss för att sticka på valhall tillsammans och jag hade aldrig gått på det och jag blev jätte glad. efter det var vi jätte mycket. sommaren 09; vi åkte till hjo hela tiden och var med massor, vi hade så sjukt kul. du var den som fick mig att le på riktigt. du och jag hade precis samma humor, ingen har sån humor som jag. nu när vi inte hänger ihop mer, vilket är mitt fel.. så skrattar inte någon lika mycket med mig mer, för ingen förstår ju min humor så där som du gör..
jag vet inte varför jag beter mig så jävla bitchigt mot dig? och varför gav jag inte oss en till chans? asså jag är för fan cp. du är ju underbar, jag bryr mig inte om vad alla andra säger om dig, jag bryr mig inte. för dom känner inte dig. dom vet inte hur jävla underbar och rolig du är att umgås med. med dig skrattar jag på riktigt. med dig är jag hel. och nu.. nu har jag bara ett djupt sår i skälen som inte går att läka. varje gång jag ser dig, rivs det upp ännu mer, det gör ont. nu när jag skriver detta har jag en klump i halsen. asså du hade ju inte ens gjort någonting? ändå är jag så jävla hemsk mot dig, VAD FAN ÄRE MED MIG? :S VAD FAN ÄR MITT JÄVLA PROBLEM?
du är så oskyldig. så jävla söt är du. när jag såg dig idag fick jag klump i halsen. det är svårt att släppa taget om den bästa vän jag någonsin haft, det är jobbigt. ingen slår dig. du är så fin. när du log mot mig, vinkade. jag ångrar verkligen inte att jag vinkade till dig jessicka. du var mitt allt gumman.. du var mitt allt.. 
himlen är oskyldigt blå
som ögon när barnen är små
när jag var i hjo idag tänkte jag så fruktansvärt mycket på dig. när vi gick i hamnen sa jag till franca: här har jag många minnen ifrån..
sen när vi vinkade så sa franca: åååh jag lipar snart asså :( varför kan ni inte va vänner... man ska va vänner mathilda.. 
hon såg på mig att jag saknar dig, det gör jag varje sekund, varje 100del. franca såg på mig att jag mår dåligt utan dig. 
jag vet inte ens om du kollar min blogg längre.. 
men jag va tvungen att skriva ner lite. 
kommer aldrig glömma dig. världens bästa jessicka. även fast vi bråkade mycket - vi var som äkta syskon. vi skratta, grät, bråkade, gjorde allt tillsammans. vi delade hemligheter. allting. 
jag tycker synd om dig just nu jessicka.. för att jag har hört hur många bitchar va så dumma mot dig första dagen i skolan. fyfan ösfhgsdfighsdf. du förkänar det bästa. faktiskt. men jag tror du redan har allt du behöver?
och nu har jag förlorat allt jag har - allt jag hade. och ärligt, allt var mitt fel. men jag tycker om att vi är inte vänner men ändå inte ovänner.
jag vill säga så mycket.. det vill jag, men det finns inte ord för dig jessicka, för du är, och kommer alltid vara - obeskrivlig.
sis <3 sis.